Jag har ett litet kryddland nära altanen så att man enkelt
kan gå och plocka lite kryddor till maten.
kan gå och plocka lite kryddor till maten.
I rutan närmast till höger, se nedan, har jag en vit isop, en brokig salvia (som för en tynande tillvaro men som dock lever), en spansk körvel (suck, vill att den ska vara lika stor som i Linnéträdgården, den har så härligt lakritsluktande blad), gräslök ursprungligen från mataffären, en hög (ja senare på säsongen då) ganska röd temynta och en liten malört från torpet (syns knappt). |
Fortsätter man till nästa ruta, se nedan, på höger sida har jag en citronmeliss (helt underbart att den är härdig och härligt fräsch på dessa breddgrader), två olika temyntor, varav en från torpet och så några söta små gula orkidénarcisser (sorten "Hawera"). Orkidénarcisser är hybrider mellan änglatårar (N. tiandrus) och andra narcissarter.
Närbild på narcissen. |
Närbilder på narcissen. |
Längst bort till höger, se nedan, har jag citrontimjan, gråtimjan, lavendel och tre som jag inte tror är kryddväxter men som tål torka: vinteriberis (vita lilla blomman till vänster) Iberis sempervirens "weisser zwerg" (klipps ner 1/3 efter blomning), stenkyndel Calamintha nep. ssp. nepeta, Plantagen. Och tja, vad heter den sista nu då? Jo, Satureja montana på latin, dvs vinterkyndel köpt på Plantagen.
Info om Kyndel från Österlenkryddors hemsida: "Den Kyndel vi odlar är Vinterkyndel. Kyndeln blommar fram på hösten med små vita blommor som ser ut som små tända ljus och därav har den fått sitt namn, då Kyndel betyder "ljus". I Tyskland kallas den Bohnenkraut eftersom Kyndel passar alldeles utmärkt som krydda till olika bönrätter. Kyndeln anses främja matsmältningen, förhindra gasbildning och dess kraftiga smak passar till rätter som vilt, mustiga grytor, kryddiga korvar och kålrätter. Dess smak påminner om Timjan och Oregano. Kyndeln ansågs förr vara en kärleksört och var därför förbjuden för munkarna att odla i klosterträdgårdarna."
Närmast till vänster, se nedan, har jag äkta johannesört, äppelmynta från torpet som är underbar som te men som när man har semester och är i torpet går att ha i all matlagning... men då smakar det sommartorp för mig, pepparmynta (mycket mer svagväxande än äppelmyntan), en... jag tror det är... salvia, en svartvinbör till bladte som jag försöker stamma upp, och en nyplanterad blå isop från grannen.
Längre bort till vänster, se nedan, ser man den höga Libbstickan och runt den utblommade tulpaner och en klematis som inte frusit ner helt.
Längst bort till vänster, se nedan, växer vit oregano, fransk nyplanterad körvel från grannen och timjan. Jag brukar ha en citronverbena i denna ruta, men efter att ha misslyckats med övervintringen två år i rad trots att jag första året täckte över med frigolit och andra året grävde upp den och tog in den, så struntar jag att köpa en ny i år. Jag har ju citronmelissen som inte kräver lika mycket dalt, bara det att den sprider sig och jag inte har hjärta att slänga småplantorna. Kanske därför den kallas hjärtansfröjd, för jag har för mig att det är citronmeliss som har det smeknamnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar